Svenska | Krönika

Hur kan du genom att bara titta avgöra hur en person är?

Det var spänt mellan mig och min mamma. Mamma hade träffat en ny kille efter för första gången efter pappa hade dött. Det knackade på dörren, mamma gick och öppnade. Jag visste ju att hennes nya pojkvän skulle komma och bo med oss, men det jag inte visste var att det var en till person som skulle komma. När mamma öppnade dörren stod även pojkvännens barn där. Den nya personen gick snabbt in genom dörren, satte sin packning på bänken och gick fram till mig och sa “jag hatar dig”. Ett år senare frågade mitt nya syskon mig om jag kunde träffas vid sjön, jag sa ja och kom dit. Mitt syskon berättade för mig att den skulle flytta till Göteborg och att vi inte skulle kunna träffas mer. Efter det sa mitt syskon“Jag älskar dig”.

Detta var min tolkning av några sidor ur boken “som hund som katt”.

Ibland känns det som att många i Sverige väljer om de gillar eller ogillar en person utan att ens ha träffat personen. Vissa personer dömer personer bara på grund av deras utseende och vilken kultur de ser ut att komma ifrån. Man kan se detta överallt, i skolan, på arbetsplatser och ibland till och med på tåg och bussar. En gång när jag åkte buss så fanns det bara en ledig plats kvar och på platsen bredvid så satt det en gubbe med lite speciellt utseende. När fler personer sig på bussen så valde de att stå upp istället för att sätta sig bredvid gubben som de aldrig ens hade träffat. Det var ju möjligt att personerna bara ville stå upp utan någon anledning. Men sedan när en annan person steg av bussen så satte sig någon direkt på den nya tomma platsen. 

Så människor idag kan alltså döma personer för att dem ser annorlunda ut än vad man är van vid. Kanske är det bara så, vi delar upp oss med dem människorna som ser ut som oss. Men det betyder väll inte att man ska se ner på folk som inte ser ut som oss. Vissa människorna i sverige skulle kunna bli vänner med vem som helst som såg ut som dem var vana vid. Men om dem skulle träffa en annan människa som inte kommer från samma kultur som den själv, så skulle de kunna anklaga den för att kunna vara kriminell eller någonting annat som anses negativt. Varför ser inte alla bara varandra likadant.

Jakob Eneroth 8C

So | Kriget och fredens krafter idag och under första världskriget

Fredens och krigets krafter

I början av 1900 talet så var krigets kraft starkt. En anledning till det var att de olika länderna delade upp sig i allianser, alltså samarbetade tillsammans med andra länder som de litade på. Det bildades två olika stora allianser i europa. De två allianserna hette centralmakterna och trippelententen. Allianserna bildades pga att länderna insåg att de inte kunde vinna om de kom i krig med flera samtidigt. En annan anledning är att de europeiska länderna tävlade om vem som kunde få flest kolonier i asien och afrika. Imperialismen var alltså en stor konflikt. Det gjorde att de europeisk länderna satsade mer och mer pengar på armen. Detta skapade en kapprustning mellan storbritannien och tyskland. En annan anledning var att de flesta länderna på den tiden inte styrdes demokratiskt. De som styrde länderna behövde inte vara försiktiga med sitt folk. De var altså några få som bestämde om länderna skulle gå med i kriget eller inte och folket i länderna kunde inte ha så stor inverkan på det. Ledarna över landet brydde sig alltså inte så mycket om vad som hände bara lande fick mer makt. En anledning att det blev ett så stort krig var nationalismen. Den både enade och splittrade folk. Ett exempel på det är att ryssland var på serbiens sida när östrike-ungerna attackerade serbien. Det kallas panslavism.

Men innan första världskriget bröt ut så var även fredens kraft stark. I europa fanns det många pacifister, alltså människor som är emot krig. Pacifisterna ville att man inte skulle kriga och satsa mycket mindre pengar på armen. De ville att man istället skulle satsa pengar på samhällets utveckling. Många av pacifisterna var med i den internationella fredsrörelsen. Fredsrörelsen hade även stöd från många rika och kända personer från tiden, fredsröreösen hade ett ganska stort inflytande på många. Fredens kraft var även stark från arbetarna. Arbetarna anslöt sig till arbetsrörelsen. Det skapades sedan en internationell organisation som hette socialistinternationalen. Meningen med denna var att arbetare inte skulle kriga mot varandra från anra länder. Meningen var även att arbetarna som skulle gå ut som soldater skulle strejka och på det sättet skulle det inte kunna bli något krig. Det skulle även bli mycket negativt för de rika affärsmännen. Om de skulle bli krig skulle import och export mellan många länder sluat att funka. Det kunde betyda att affärsmännen gick med stor förluster eftersom de inte längre kunde ha affärskontrakt med många nadra länder. Marknaden hade ökat stort i början av 1900 talet och ett krig skulle innebära en förminskning.

En likhet mellan första världskriget och idag är konflikten mellan Palestina och Israel. Palestinierna vill ha ett eget land det är samma sak som nationalismen under första världskriget där en folkgrupp ville bli självständiga. Det var likadant i 

Österrike-Ungern under första världskriget. Även kurderna i dagens samhälle vill ha ett eget land men det är inget krig. En skillnad mellan första världskriget och idag är att under första världskriget så krigade länder mot varandra, en av dem största konflikterna idag är med is. Skillnaden är att idag så krigar grupper som inte behöver bo samma land mot varandra men under första världskriget så krigade länderna mot varandra. En annan likhet är att idag så har vi oxå stormakter som styr olika konflikter i världen likadant som Storbritannien och Frankrike och Tyskland gjorde då. Fredsarbetet idag mellan länder är mycket starkare eftersom vi idag har organisationer som tex FN hjälper. På den tiden fanns det inte riktigt något internationellt freds samarbete. 

No | växter och fotosyntes

Fotosyntesen

1: Varför räknas växter som levande? 

Växter har några olika saker som gör dem levande. Växterna består av celler precis som allting annat som är levande. Celler är små små byggstenar som finns i din kropp och i allt annat levande. Cellerna används som byggstenar.

En växt kan också föröka sig. Allting levande kan föröka sig för att annars skulle det dö ut. En växt kan föröka sig på några olika sätt. Den kan föröka sig genom att tex en geting tar pollen från växtens blomma och sprider ut det på ett annat ställe. En människa kan också plantera en växt med hjälp av ett frö eller en kärna från växten. Växten kan också föröka sigsjälva genom att rötterna sprider sig upp och bildar en ny växt.

En annan anledning att en växt är levande är att den tar upp ämnen från omgivningen. En växt kan ta suga upp saker genom sina rötter. Den suger upp vatten och närsalter från markan. Närsalterna kan tex komma från gödning som en bonde sprider ut på sin åker och som sedan sprids i jorden. En växt tar även in koldioxid och syre från luften den använder koldioxiden till att producera druvsocker. Den tar även in solenergi som den använder som energi till att producera druvsocker. Den använder sedan druvsockret som ett energiförråd. 

Växten ger även ämnen till omgivningen. Den sprider ut syre i luften efter att den har tagit loss syreatomen ur koldioxiden. Den sprider också ut pollen.

Växter behöver energi för att de ska kunna växa och sprida sig. De får energin ifrån solljuset och från sitt energiförråd som består av druvsocker. Växter reagerar på omgivningen. De kan reagera på olika sätt. Många växter tappar sina löv när det blir kallt för att de inte ska dö över vintern. Vissa är så avancerade att de kan vända sig mot solen när jorden rör sig.

2:  Visa med foton och text hur fotosyntesen fungerar!

När människor andas in så tar de in mindre andel koldioxid än de andas ut. En människa (eller djur) andas alltså ut mer koldioxid än de tar in. Det gör att andelen koldioxid i luften ökar och att vi behöver någonting som stabiliserar tillbaka det så att det kommer ut mer syre igen. Det blir växternas uppgift att fixa det. 

Växterna behöver fyra saker för att kunna genomföra fotosyntesen. De behöver solljus, vatten, närsalter och koldioxid. Växterna suger upp vatten genom sina rötter. Då följer det även med närsalter som till stor del kommer från gödsel som en bonde har spridit ut och som sedan har sprids vidare i marken. Solljuset används som energi för att kunna och tars in genom solfångare som kallas för klorofyll. Klorofyllet gör att lövet blir gröt. Det är små hål i lövet och runt om sitter det klorofyllkorn. Koldioxid tals också in genom de små öppningarna i lövet. Med hjälp av de här ämnena kan växterna producera fyra olika sorters socker. Druvsocker, rörsocker, stärkelse och sellelosa. Jag har skrivit de fyra sockersorterna i den ordningen som är lättast att bryta ner dem. Druvsocker har en väldigt kort molekyl. Det gör det enkelt att bryta ner. Det leder till att det väldigt snabbt sprids ut i kroppen och man får en energikick väldigt snabbt. Sellelosas molekyl är väldigt lång. Därför klarar inte en människa att bryta ner någon stor del av det. En ko har sju magar, det gör att de kan bryta ner den långa sellelosa molekylen bra. Gräs innehåller mycket sellelosa. 

Så fotosyntesen fungerar genom att växten tar in vatten, koldioxid och solljus. Växten behöver även syre. Men både en vatten molekyl och en koldioxid molekyl innehåller ju syre. En druvsocker molekyl (C6H12O6) består av kol, syre och väte. Växten får kolet från koldioxid syre från vatten och koldioxid och väte från vattnet. När växten sätter ihop kolet (c), syret(O) och vätet (H) små bildas det druvsocker. Men utan solenergin kan inte växten producera druvsockret. De behöver alltså även energi från något ställe så att atomerna börjar röra på sig. Den energin kommer från solen. I detta fenomenet så kommer det in mer syre än det behövs därför släpper sedan växten ut syre i luften igen som vi kan andas in. Det bildas altså ett kretslopp.

Engelska | Mindset

1: Explain what neurons are and how we make connections between our neurons?

Neurons are smal cells in our brain. The have a smal wire of electricity between each other. When we worke hard we train the neurons to stick together in different way. That make is smarter.

2: Think of an example where you made some new connections in your brain. What were you doing? Explain in detail.

When made my sience homework I learned a loot of new things about maschrooms and I had to write down key words to learn them. But I didn't just write them down I had to read them and try different ways to remember them.

3: What can you do this week to make some new connections? Set one specific goal.

I can work hard on this text. If I work hard on this text and ask a lot of questions I will learn new things and make new connections. I think it's important that I ask questions, like how does this spell or what does this word mean. To make new connections I will not just focus on this text. I will try and do my best and ask a lot of questions in outer classes and at home.

Svenska | Dicktanalys

Dickt:

Trettiotusen meter upp i stratosfären

Jag var på väg mot jorden, i hundranitti knyck

Om man ska krascha ska man, göra det riktigt snyggt

Ville va hög på livet, men gjorde självmål

Letade sextondelar, hitta bara en, två

Jag var ett mörkt moln, du var en ljusblick

Jag stirra in i vägen, men du hade utsikt

Du segla sju hav, jag satt i en ankdamm

Jag var ett löv i kuling, men du var ankrad

Där är en sjöjungfru, här är ett odjur

Där blommar fyrklöver, här växer otur

Du är känsosvall, jag är känslokall

Du förändrar allt!

Fan vad jag har gått lös, varit hopplös

Varit en millimeter från förfall

Sprungit som en halvdöd genom Malmö

Känns som jag gått under överallt

Kanske var det tur, att jag föll så djupt

För det var du som fick min fallskärm att vecklas ut

Fallskärm analys

Texten handlar om någon som hoppar fallskärm. Men jag tror dock att vad den egentligen handlar om är en tjej som han gillar. Han verkar tycka att tjejen är värt allt. Jag tror att han jämfört tjejen med en fallskärm. “För det var du som fick min fallskärm att väckas ut”. Jag tror att detta citatet försöker visa att om killen inte hade träffat denna tjejen så skulle hans liv kännas meningslöst. Texten försöker visa att innan han träffade denna tjejen så var han trött på livet och kände sig stängd. Som en ihopvikta fallskärm. Men när han träffade henne så öppnade sig fallskärmen och han kände sig lycklig igen.

Det finns inte så jättemånga liknelser i texten. “Sprungit som en halvdöd” är en liknelse i texten. Det finns ju inte riktigt någon halvdöd. Även om det finns så springer ju inte alla halvdöda på samma sätt, men man förstår ändå vad som menas med detta citatet. Jag tror att denna liknelsen menar att han springer och springer utan att känna någon mening. Han kanske inte tycker att livet är så meningsfullt längre och därför känner han sig “halvdöd”.

Det finns lite fler anaforer i texten. En av dem är “Jag var ett mörkt moln”. Med detta tror jag att han menar att han inte mår helt bra och att han tycker att han inte är värde så mycke. Efter det så står det “Du var en ljusblick”. Det är också en metafor, detta ska vara motsatsen till det mörka molnet. Denna metafor menar att det är någon som är positiv och han ser den som ett ljus i livet.

Det finns inte riktigt någon alliteration i texten. I vissa stycken så börjat alla rader med Jag eller du. Det är en liten anafor. Det finns en del antiteser. Text ett mörkt moln och en ljusblick antiteser. “Där växer fyrklövrar, här växer otur är också en antites eftersom fyrklövrar anses ge tur. En personifikation är när han säger “jag var ett mörkt moln. Då ger han molnet liv.

Jag tror att budskapet av texten är att när man gillar någon väldigt mycket så kan det kännas som att den är allt ljus, att den är allting bra. Men att man själv kan kännas som mörkret. jag tror att budskapet är att man ska försöka väckla ut sig och titta på allting bra som man har och är.

Matte | uppgifter

Uppgift: 

Besvara följande uppgifter i ett google dokument och lämna in i slutet av lektionen. Tänk på att utveckla dina förklaringar och resonemang.

1. Ge exempel på en uppgift som kan räknas ut så här: 5 - (-7) och ange svaret.

2. Du handlar en bulle för 15 kr och en dricka för 20 kr och betalar med en 50 kr-sedel. Då kan man räkna ut det så här för att få reda på hur mycket man får tillbaka:

50 - 15 - 20 = 15 kr eller 50 - (15 +  20) = 15 kr

Hur har man tänkt i de olika beräkningssätten?

3. Vad menas med grundpotensform? Använd gärna exempel i din förklaring.

4. Varför använder man prefix?

Fördjupning:

5. Hur kan du räkna ut 3 upphöjt 11 om du vet att 3 upphöjt till 10 är lika med  59 049?

6. Om du vet att 1664/(-32)=(-52). Hur mycket blir i så fall (-52) x (-32)? Förklara hur du kommer fram till ditt svar!

Svar:

Svaret blir 12. Upg: Temperaturen en dag är 5 grader. Nästa dag sjunker temperaturen till -7 grader. Hur stor är temperatrsskillnad är det?             Uträkning: 5 - (-7)= 12

I den första metoden så tänker man att man utgår från 50kr och sedan subtraherar de båda kostnaderna för sig. I den andra metoden så adderar man först ihop den totala kostnaden och sedan räknar man ut skillnaden mellan kostnaden och beloppet man har. Jag föredrar den första metoden.

Med grundpotesform menas att man delar upp nollorna från talet. Som t.ex 32000 blir 3,2*10^4. 

Prefix betyder att man gör om skalan. Tex 11000g blir 11kg. Man använder prefix när man vill göra det lättare att säga och skriva. Tex istället för att säga. Istället för att säga, detta väger 13600g så kan man säga detta väger 136 hg eller detta väger 13,6 kg.

Då räknar man bara 59046*3= 177138 typ tror jag.

No | Hur snabbt löser sig sockerbiten

Sockerbit

Syfte

Vi utförde denna laborationen för att vi skulle träna på att planera, laboretera och dokumentera.

Material

Två glasbägare

Vatten

Vattenkokare

Tidtagarur

Glaspinne

5 Sockerbitar

Hypotes

Jag tror att den krossade sockerbiten kommer att gå snabbast. Jag tror att det andra snabbaste sättet skulle ha varit om man krossade den, hade varmt vatten och man rörde runt. Jag tror det kommer att gå snabbast när den är krossad för att då har man redan hjälpt sockerbiten på vägen. Om den är i en klump så skulle den behöva lösas upp utifrån och sen mer inåt. Men om man krossar den så kan den lösasupp överallt samtidigt. Man har hjälpt sockerbiten i sin proces. Det hade gått snabbast om man kombinerar värme rörelse och att den var krossad eftersom det är de stegen som hjälper mest. Om man har varmt vatten så trycker vattenmolekylerna mer och snabbare mot sockret, det är som att lägga en sockerbit i varmt te. Om man rör så går det snabbast eftersom sockerbiten bryts i delar i rörelsen och jag har remsan förklarat varför jag tror att det går snabbare om man redan har krossat sockerbiten.

Utförande

Ta två stycken bägare och fyll dem med 150ml vatten

Värm vattnet till 100 graderC i den ena bägaren så att den börjar koka.

Ta tiden i en sockerbit i varje bägare anteckna tiden det tar för dem att lösas upp.

Häll ut vattnet ur bägarna

Krossa en sockerbit och alla smulor i en av bägarna. Fyll den med 150ml kalt vatten. Ta tiden och anteckna

Lägg i en sockerbit och 150ml kalt vatten i den andra. Rör runt med en glas stav eller något liknande och ta tiden anteckna tiden.

Häll ut vattnet ur en av bägarna.

Fyll den med lite mer kalt vatten än du har haft i de tidigare bägarna extempelvis 200 mil

Ta tiden och anteckna

Resultat

Varmt vatten: det tog mer än 5 minuter

Kallt vatten: det tog mer än 5 minuter

Röra runt: 2:30 min

200ml vatten: över 5

Krossa sockret: runt 5

Slutsats

Min hypotes var fel. I min hypotes så trodde jag att sockerbiten skulle lösa sig snabbast om den var krossad innan. Men i mitt resultat ser jag att det gick snabbast när man rörde runt. I min hypostes så trodd jag att vattnet delade upp sockerbitar i större delar först och sedan löste upp sockerbiten helt (om den inte var krossad). Jag trodde att man hade hjälpt vattnet en bit på vägen och att vattnet kunde lösa upp sockret på en större yta om det var utspritt. Men nu när jag tänker efter så kommer jag på att trycket inte blir mycket större. Men om vattenmolekylerna däremot får en ökad fart så löses sockerbiten snabbare. 

Det gick snabbast när man rör runt i vattnet för man hjälper till att dela sockerbiten. När vattenmolekylerna börjar snurra runt snabbare eftersom man rör med glasstaven så krockar de med sockermolekylerna så delas sockermolekylerna från varandra.

Ju mer vattenmolekyler som krockar med sockermolekylerna desto snabbare går det. Men det är inte bara hur mycket vattenmolekyler utan också hur snabt dem färdas. Ju snabbare du rör desto snabbare kommer sockermolekylerna krocka och desto snabbare kommer sockerbiten att lösasupp.

Tänk dig att du åker bil och krockar. Om du åker väldigt snabbt och krockar så gör det en större skada än om du åker långsamt och krockar. Men det är inte bara vattnet som rör sig. Sockerbiten rör sig också. Om sockerbiten skulle röra sig i motsats riktning än vattnet så skulle varje krock bli likadana som om sockerbiten var stilla och vattnet rörde sig dubbelt så snabbt. Men i detta fallet så rörde sig sockerbiten konstan på samma håll och man inte byter håll när man rör. Vattnet får en ström åt samma håll som socker biten rör sig. Därför går det lite långsammare om man låter sockerbiten snurra istället för att ha den stilla.

Resultatet är ganska rimligt men det kokande vattnet han antagligen svalna enkel innan jag lade i sockerbiten. Det borde ha gått lite snabbare. Om man lägger en sockerbit i varmt te så löses den snabt upp. Om man dessutom rör runt med en tesked går det ännu snabbare.

Felkällor

Det kalla vattnet kan vara i lite olika temperaturer

När man rör så kan man råka stöta till sockerbiten med kraft så den krossas.

Det kan råka bli lite olika mycket vatten i varje bägare.