Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg

fredag 2 juni 2017

No | växter och fotosyntes

Fotosyntesen

1: Varför räknas växter som levande? 

Växter har några olika saker som gör dem levande. Växterna består av celler precis som allting annat som är levande. Celler är små små byggstenar som finns i din kropp och i allt annat levande. Cellerna används som byggstenar.
En växt kan också föröka sig. Allting levande kan föröka sig för att annars skulle det dö ut. En växt kan föröka sig på några olika sätt. Den kan föröka sig genom att tex en geting tar pollen från växtens blomma och sprider ut det på ett annat ställe. En människa kan också plantera en växt med hjälp av ett frö eller en kärna från växten. Växten kan också föröka sigsjälva genom att rötterna sprider sig upp och bildar en ny växt.
En annan anledning att en växt är levande är att den tar upp ämnen från omgivningen. En växt kan ta suga upp saker genom sina rötter. Den suger upp vatten och närsalter från markan. Närsalterna kan tex komma från gödning som en bonde sprider ut på sin åker och som sedan sprids i jorden. En växt tar även in koldioxid och syre från luften den använder koldioxiden till att producera druvsocker. Den tar även in solenergi som den använder som energi till att producera druvsocker. Den använder sedan druvsockret som ett energiförråd. 
Växten ger även ämnen till omgivningen. Den sprider ut syre i luften efter att den har tagit loss syreatomen ur koldioxiden. Den sprider också ut pollen.
Växter behöver energi för att de ska kunna växa och sprida sig. De får energin ifrån solljuset och från sitt energiförråd som består av druvsocker. Växter reagerar på omgivningen. De kan reagera på olika sätt. Många växter tappar sina löv när det blir kallt för att de inte ska dö över vintern. Vissa är så avancerade att de kan vända sig mot solen när jorden rör sig.

2:  Visa med foton och text hur fotosyntesen fungerar!

När människor andas in så tar de in mindre andel koldioxid än de andas ut. En människa (eller djur) andas alltså ut mer koldioxid än de tar in. Det gör att andelen koldioxid i luften ökar och att vi behöver någonting som stabiliserar tillbaka det så att det kommer ut mer syre igen. Det blir växternas uppgift att fixa det. 
Växterna behöver fyra saker för att kunna genomföra fotosyntesen. De behöver solljus, vatten, närsalter och koldioxid. Växterna suger upp vatten genom sina rötter. Då följer det även med närsalter som till stor del kommer från gödsel som en bonde har spridit ut och som sedan har sprids vidare i marken. Solljuset används som energi för att kunna och tars in genom solfångare som kallas för klorofyll. Klorofyllet gör att lövet blir gröt. Det är små hål i lövet och runt om sitter det klorofyllkorn. Koldioxid tals också in genom de små öppningarna i lövet. Med hjälp av de här ämnena kan växterna producera fyra olika sorters socker. Druvsocker, rörsocker, stärkelse och sellelosa. Jag har skrivit de fyra sockersorterna i den ordningen som är lättast att bryta ner dem. Druvsocker har en väldigt kort molekyl. Det gör det enkelt att bryta ner. Det leder till att det väldigt snabbt sprids ut i kroppen och man får en energikick väldigt snabbt. Sellelosas molekyl är väldigt lång. Därför klarar inte en människa att bryta ner någon stor del av det. En ko har sju magar, det gör att de kan bryta ner den långa sellelosa molekylen bra. Gräs innehåller mycket sellelosa. 

Så fotosyntesen fungerar genom att växten tar in vatten, koldioxid och solljus. Växten behöver även syre. Men både en vatten molekyl och en koldioxid molekyl innehåller ju syre. En druvsocker molekyl (C6H12O6) består av kol, syre och väte. Växten får kolet från koldioxid syre från vatten och koldioxid och väte från vattnet. När växten sätter ihop kolet (c), syret(O) och vätet (H) små bildas det druvsocker. Men utan solenergin kan inte växten producera druvsockret. De behöver alltså även energi från något ställe så att atomerna börjar röra på sig. Den energin kommer från solen. I detta fenomenet så kommer det in mer syre än det behövs därför släpper sedan växten ut syre i luften igen som vi kan andas in. Det bildas altså ett kretslopp.

tisdag 18 oktober 2016

No | Hur snabbt löser sig sockerbiten

Sockerbit
Syfte
Vi utförde denna laborationen för att vi skulle träna på att planera, laboretera och dokumentera.


Material
Två glasbägare
Vatten
Vattenkokare
Tidtagarur
Glaspinne
5 Sockerbitar
Hypotes

Jag tror att den krossade sockerbiten kommer att gå snabbast. Jag tror att det andra snabbaste sättet skulle ha varit om man krossade den, hade varmt vatten och man rörde runt. Jag tror det kommer att gå snabbast när den är krossad för att då har man redan hjälpt sockerbiten på vägen. Om den är i en klump så skulle den behöva lösas upp utifrån och sen mer inåt. Men om man krossar den så kan den lösasupp överallt samtidigt. Man har hjälpt sockerbiten i sin proces. Det hade gått snabbast om man kombinerar värme rörelse och att den var krossad eftersom det är de stegen som hjälper mest. Om man har varmt vatten så trycker vattenmolekylerna mer och snabbare mot sockret, det är som att lägga en sockerbit i varmt te. Om man rör så går det snabbast eftersom sockerbiten bryts i delar i rörelsen och jag har remsan förklarat varför jag tror att det går snabbare om man redan har krossat sockerbiten.





Utförande

Ta två stycken bägare och fyll dem med 150ml vatten
Värm vattnet till 100 graderC i den ena bägaren så att den börjar koka.
Ta tiden i en sockerbit i varje bägare anteckna tiden det tar för dem att lösas upp.
Häll ut vattnet ur bägarna
Krossa en sockerbit och alla smulor i en av bägarna. Fyll den med 150ml kalt vatten. Ta tiden och anteckna
Lägg i en sockerbit och 150ml kalt vatten i den andra. Rör runt med en glas stav eller något liknande och ta tiden anteckna tiden.
Häll ut vattnet ur en av bägarna.
Fyll den med lite mer kalt vatten än du har haft i de tidigare bägarna extempelvis 200 mil
Ta tiden och anteckna


Resultat
Varmt vatten: det tog mer än 5 minuter
Kallt vatten: det tog mer än 5 minuter
Röra runt: 2:30 min
200ml vatten: över 5
Krossa sockret: runt 5

Slutsats
Min hypotes var fel. I min hypotes så trodde jag att sockerbiten skulle lösa sig snabbast om den var krossad innan. Men i mitt resultat ser jag att det gick snabbast när man rörde runt. I min hypostes så trodd jag att vattnet delade upp sockerbitar i större delar först och sedan löste upp sockerbiten helt (om den inte var krossad). Jag trodde att man hade hjälpt vattnet en bit på vägen och att vattnet kunde lösa upp sockret på en större yta om det var utspritt. Men nu när jag tänker efter så kommer jag på att trycket inte blir mycket större. Men om vattenmolekylerna däremot får en ökad fart så löses sockerbiten snabbare. 

Det gick snabbast när man rör runt i vattnet för man hjälper till att dela sockerbiten. När vattenmolekylerna börjar snurra runt snabbare eftersom man rör med glasstaven så krockar de med sockermolekylerna så delas sockermolekylerna från varandra.

Ju mer vattenmolekyler som krockar med sockermolekylerna desto snabbare går det. Men det är inte bara hur mycket vattenmolekyler utan också hur snabt dem färdas. Ju snabbare du rör desto snabbare kommer sockermolekylerna krocka och desto snabbare kommer sockerbiten att lösasupp.

Tänk dig att du åker bil och krockar. Om du åker väldigt snabbt och krockar så gör det en större skada än om du åker långsamt och krockar. Men det är inte bara vattnet som rör sig. Sockerbiten rör sig också. Om sockerbiten skulle röra sig i motsats riktning än vattnet så skulle varje krock bli likadana som om sockerbiten var stilla och vattnet rörde sig dubbelt så snabbt. Men i detta fallet så rörde sig sockerbiten konstan på samma håll och man inte byter håll när man rör. Vattnet får en ström åt samma håll som socker biten rör sig. Därför går det lite långsammare om man låter sockerbiten snurra istället för att ha den stilla.

Resultatet är ganska rimligt men det kokande vattnet han antagligen svalna enkel innan jag lade i sockerbiten. Det borde ha gått lite snabbare. Om man lägger en sockerbit i varmt te så löses den snabt upp. Om man dessutom rör runt med en tesked går det ännu snabbare.


Felkällor
Det kalla vattnet kan vara i lite olika temperaturer
När man rör så kan man råka stöta till sockerbiten med kraft så den krossas.
Det kan råka bli lite olika mycket vatten i varje bägare.

torsdag 22 september 2016

No | Separation

Sedimentation- fasta partiklar sjunker till bottnen
Dekantera - häll av vätskan från det som sjunkit
__________________________________________
Extraktion - blandar en vätska med ett ämne där den delvis ska lösas ut i vätskan
Filtrering - tar bort de fasta partiklarna
__________________________________________
Indunstning - delar upp en lösning, så att vätskan får avdunsta och det fasta ämnet finns kvar
__________________________________________
Aktiv kol - binder ämnen (farliga) till sig. Sedan förenas lösningen så vi får rent vatten kvar. 
__________________________________________
Destillation - Man kokar en blandning där ämnena har olika kokpunkten. Den med längst kokpunkt blir i gasform först. Glasen kyld av och blir till vätska igen ... 



torsdag 8 september 2016

NO | Hur suger mossa vatten

Hur suger mossor vatten?

Hypotes:

Jag tror att bladen kan ta in fukt för att mossa växer bara på fuktiga ställen. Om de bara växer där det är fuktigt och det dessutom inte är skugga så att vatten molekylerna rör sig alt för snabt så kan mossan ta in det. Precis som ett löv tar in luft. Rötterna gör så att den kan sitta fast. 

Slutsats:

Hos mossor suger bladen upp vatten mossorna har inga rötter utan de har fändanordningar som inte tar upp några ämnen.
Detta gör att mossor är väldigt känsliga för luftföroreningar som följer med vatten i luften. Mossor kräver regn eller fuktig luft för att kunna ta upp vatten.


Jag hade rätt när det gällde hur mossorna tar upp vatten. Men jag trode att mossorna hade rötter som håller fast dem fast de har de inte.

No | Var får höstlöven sina färger från

Var får höstlöven sina färger ifrån?
Utförande:
Gå ut och plocka blad från ett träd eller en buske
Klipp lövet/löven i småbitar
Lägg löven i en mortel och häll i aceton
Mortla löven i acetonet
Efter att acetonet har blivit mörkgrönt ska du hälla över acetonet i en bägare
Lägg i en pappersrämsa som du kan vika runt kanten, den måste hålla sig uppe.

Slutsats:
Vi använde metoden kromatografi vilket är ett sätt att dela upp ämnen. Detta innebär att ämnen med små molekyler klättrar högst upp i pappret. De stora molekylerna hamnar längst ner. Träden suger in det gröna klorofyllet och då syns det gula och röda klorofyllet. Detta gör träden för att spara energi under vintern. 

tisdag 31 maj 2016

NO | Fästing text

     Fästingar

En fästing är väldigt liten. En vuxen fästing kan variera i storlek från 2mm ända till 30mm. Fästingen har 8 ben, alltså tillhör fästingen gruppen spindeldjur. Inom spindeldjur så räknas fästingen som kvalster. Fästingar är ganska hårda. Längst fram har fästingarna en utvecklad "snabel" som de kan suga blod med. Dem har en ganska platt kropp. Men när fästingen suger in blod så sväller du upp. Det är även då den växer och kan bli upp till 30mm lång. Det finns även en sorts fästing som heter argasidae. Den är oval på ovansidan. Detta gör att den blir mjuk. Fästingen har tre olika stadier. Larv, nymf och vuxen. Larven har bara 6 ben. Men när larven suger blod så ramlar de av djuret de suger ifrån efter ett tag. Sedan ömsar de skinn och blir en nymf. 


Om man skulle utrota fästingar så skulle det vara många djur som skulle bli utan föda. De djuren är skalbaggar, enkelfotingar, fåglar, spindlar och myror. Men det skulle också leda till att många sjukdomar skulle försvinna. De vanligaste sjukdomarna som en fästing sprider är TBE, Borrelios och fästingfeber. Borrelios leder till att du får borelia. De djuren som äter fästingar har även andra djur som de äter. Fästingar är en liten del av de andra djurens föda. Så om man skulle utrota fästingar skulle det inte leda till att någon annan art direkt dör ut. Men om man skulle utrota fästingarna med tex gift så skulle det antagligen inte bara vara fästingarna som får det i sig utan även andra djur. Det kan leda till att något annat djur dör ut också. Om två arter skulle dö och de arterna även blev uppätna av samma djur så skulle det med tiden förstöra näringscirklen helt.

Ja det är väldigt viktigt att man undersöker okända arter. Om man inte skulle undersöka dem skulle det kunna leda till att man missar någonting viktigt tillexempel kan man hitta gener som inte reagerar på sjukdomar. Om man hittar detta kan det leda till att sjukvården blir bättre och man kan hitta saker till vaccin. Om man inte skulle undersöka andra arter skulle det också kunna komma sjukdomar som man inte skulle kunnat spåra var de kom ifrån. 




Källor: Wikipedia ( https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Fästingar ) ne.se ( http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fästingar )
Datum: 31/5-2016


https://commons.m.wikimedia.org/wiki/File:Soft_tick,_carios_kelleyi.jpg

måndag 30 maj 2016

NO | Källresonation

Jag valde källorna ne.se och wikipedia.org.

 Jag valde ne.se för att jag tycker det är en pålitlig källa eftersom de har bara professionella arbetare som skriver på deras sida. Det gör att allting kan vara pålitligt och dessutom att det inte är ett extremt avancerat språk. Man kan även välja antingen lång eller kort text. Det gör att man kan växla mellan och om det är någonting som man inte förstår i den lite svårare texten kan man växla till den enklare. Detta leder till att jag kommer förstå en väldigt stor del av informationen och därför blir det ett effektivt sätt att hitta mycket fakta. Texten i en var bra, men det fanns en del information som jag tycker att de skulle ha haft med. De hade skrivit lite fel saker i texte.

Jag valde wikipedia.org för att det fanns en väldigt utväxlad text där. Det är också en pålitlig text där. Inte lika pålitlig som på ne.se eftersom vem som hälsa kan skriva in där. Men jag tycker ändå att man kan lita på texten eftersom alla texter granskas och man kan anmäla delar i texter. Det gör att det mesta i texterna är sant och jag kan även genomföra texten där med texten i ne.se. I och med detta kan jag vara nästan helt säker på att det i texten är sant. Det negativa med att använda wikipedia.org är att texten kan bli lite för utvecklad och svårläst. Eftersom det är någon som kan väldigt mycket om sin sak som skriver där kan texten vara väldigt utvecklad. Detta kan leda till att jag tolkar texten fel. Därför tänker jag inte ta med delar av informationen som jag inte är säker på att jag kan tolka helt rätt. Texten i Wikipedia var väldigt utvecklad på det som den hade med. Men det fanns vissa delar som inte fanns med i Wikipedia texten.

Jag valde inte läroboken i gleerupsportal för att det inte fanns så mycket fakta där som jag inte redan visste. Det leder till att mitt arbete blir mindre efektivt och att jag skulle slösa lite av tiden på fel saker.

Jag väljer att ta alla mina bilder via Google images via cc-search. Eftersom jag tar bilderna via cc-search så vet jag att jag lagligt får använda bilden till mitt egna arbete. Men det finns fortfarande vissa krav. Som tex att jag inte får känna pengar på vissa av bilderna och att jag måste visa vem som har gjort bilden


Länkar till texterna: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fästingar 
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Fästingar

tisdag 5 april 2016

No frågor från sidorna 14-16

Varför rörde sig grodbenet när Galvani petade på grodbenet?
För att även om grodan är död så levde fortfarande nerverna och alla lederna fungerade. Även om en varelse är död men inte har förmultnat så kan musklerna röra sig och nerverna kan fortfarande skicka ut elektriska signaler till musklerna.

Hur fungerar ett batteri?
Det fungerar genom att det är en spänning. Det finns elektroner på en sida av batteri. På andra sidan finns det neutroner och protoner. Det är en "vägg" emellan så att protronerna och elektronerna inte kan komma till varandra. Men de vill dem. När det kommer en möjlig väg emellan de två sidorna (ofta med en eller flera sladdar) så börjar elektronerna i batteriet putta på elektronerna i sladden och dem börjar röra sig.

Varför andvände Alessandro Volta zink, silver och flint för att göra batteriet?
För att alla metallerna kan leda elektricitet bra.

Vad betyder det att det är spänning i batteriet?
Det betyder att elektronerna vill ta sig över till protronerna men kan inte för att det är någonting som stoppar dem. När det framkommer en väg emellan så minska spänningen långsamt hela tiden.


Hur kan så mycket återvinnas i ett lys rör?
För att när ett lysrör går inöser så är det (oftast) bara lystråden som har brunnit ut, allt annat material i lysröret kan man återanvända. 

No. Vilken tråd leder bäst?



Vilken tråd leder bäst?

Syfte: Vi ska se vilken sorts metal och tjocklek på sladd som leder elekrisitet bäst.

Hypotes: jag tror att 0,2 mm koppartråden leder bäst för att den är tunnast och då är det minst minst möjliga väg fram.
Matrial: en lampa, 3 vanliga sladdar, 1 tunn koppartråd, 1 tjock koppar tråd, 1 tunn kromnickel tråd, en tjock kromnickel tråd, ett batteri 1,5V, 2 krockodilklämmor.

Utförande:
1: Koppla en vanlig sladd från + sidan av batteriet till lampan.
2: koppla in en vanlig sladd i lampan och en i batteriet. Sätt på krockodilklämmor på båda sladdarna
3: mät ut 10cm på kromnickel/ koppartråden och spän fast krockodilklämmor på 10cm märkena. Kolla hur ljus lampan lyser.
4 Försök att se med vilken sladd (koppar eller kromnickel och tjockleken på dem) som lampan lyste starkast

Resultat: De båda koppartrådarna leder bäst. Den tjocka koppartråden leder bättre än den tunna.

Slutsats: Koppar trådarna gjorde att lampan lyste bäst för att koppar leder bättre än kromnickel. Den tjocka kompar tråden leder bäst för att den kan leda mer elektroner hela tiden än den tunna. Det är fler elektroner i den tjocka än den tunna från början. Det finns flest i den tjocka för att den har störst yta och tar större plats.

Felkällor: Batteriet måste vara full laddat eller nästan ellerflall
Lampan måste fungera och inte gå sönder undertiden
Det får inte vara glapp i någon sladd

onsdag 2 mars 2016

Miljö No frågor

Skogsbränder:
1: Jag tänkte att det måste vara hemskt för de som är med om det. Men också att detta är bara ett av många exempel på hur det varma klimatet förstör saker och gör jorden tillen sämre plats. Jag tänkte att vi måste ta tag i alt som förstör klimatet tex, bilar, fabriker, att andvända kolkraft.
Jag tror att förritiden så var det inte lika varmt och därför inte lika mycket bränder, men man kan lätt tänka att det var helt perfekt och inga skogsbrönder då. Jag tror att skogsbränder altid har existerade som skapats av naturen. Men det blir mer och mer ju varmare klimatet blir och då blir det varmare och varmare. Jag tror att om 60 år så kan klimatet bli likadan som det var för 100 år sedan men då måste vi jobba med det. Jag tror att vissa djur har dött av skogsbränderna men det finns nog ganska mycket djur kvar. De djurens som finns kvar har nog däremot brist på vatten.
2: Det beror på att klimatet blir alt varmare och varmare. Komenterarar vattnet och flyttas långsamt genom molnen till andra ställen, då blir det väldigt torrt i marken och marken tänds på mycket lättare. Om då också meniskor slänger ut glas i skogen så tänds det på nästan direkt, det är väldigt svårt att släcka stora skogsbränder också.
3: Afrika.

måndag 8 februari 2016

Upplösning av kaliumpermagnent i varmt och kallt vatten

Uppgift: vilken skillnad blir det i lösningsförmåga i varmt respektive kallt vatten?

Hypotes: I det kalla vattnet kommer det att ta längre tid för kaliumpermagnentet att lösas upp. I varmt vatten kommer det att gå snabbare. Det kommer att färgas upp snabbare i det varma vattnet än i det kalla. Men när det är klart i det kalla så blir det ksk starkar färg i det kalla för att i det varma så kan det avdunsta.

Matrial: två mät glas, spatel, varmt och kallt vatten, kristaller av kaliumpermagnent.

Utförandet:
1: fyll två bägare till hälften med kallt respektive varmt vatten. Låt bägarna stå någon minut så att vattnet blir helt stilla.
2: andvänd spaten för att släppa ned några kristaller av kaliumpermagnent i de båda bägarna
3: studera i några minuter vad som händer 


Hur skiljer sig reaktionener sig åt i det kalla respektive varma vattnet?

Resultat: det spreds snabbare i det varma vattnet och det blev också mörkare färg i det varma. I det kalla så stannade kristallerna på bottnen.

Slutsats: Eftersom molekylerna rör sig snabbare i det varma vattnet så sprids kaliumpermagnentet ut snabbare. Det var också molekylernas fört som gjorde att inte kristallerna sköts omkring lika snabbt i det kalla vattnet och då så sjönk kristallerna till bottnen och bildade en klump. 

måndag 25 januari 2016

No salt och vatten test

Syfte: Vi ska ta reda på hur mycket vikten och volymen ändrades om vi hällde salt i vatten
Hypotes: Vi tror att massan kommer öka men inte med 10 ml utan med mindre. Vi tror att det kommer väga mer än bara vattnet.
Material: glaspinne, 2 st mät glas, salt, vatten, våg, ögon
Genomförande: 
1: väg både mätglasen med vattnet i en och saltet i en
2: häll i saltet i vattnet och blanda
3: väg saltvattnet
4: gemfört resultaten
Resultat: volymen gick upp med 7 ml när jag hällde i 10 ml salt i vattnet. Vikten var först 112,03 och när saltet var i vattnet så blev vikten 111,60
Slutsats: Volymen ökar när man häller i saltet men med lika mycket som man hällde i.
Vikten är ungefär den samma men den har minskat lite. Vikten blev ungefär den samma efftersom den löstes upp så är fortfarande allt kvar. Men volymen ökar inte med lika mycket som vi hade salt efftersom när det löses upp så är det inga luftmellanrum mellan de olika saltkornen utan nu är det vatten emellan och det hade vi inräknat. 

tisdag 12 januari 2016

Skålar



Metall skål:
Fördelar: Man kan ha flytande matrial i den utan att det rinner ut. Värmen stannar i metallen. Det är hållbart och man tappa den utan att den går i sönder. Man behöver inte tillverka metallen för det är ett grundämne. Man kan återvinna det bra.

Nackdelar: Det finns begränsat lite metall. Man måste ha mycket värme för att kunna tillverka.
 Vi ska använda den till matlagning och bakning 

Tyg:
Fördelar: mjukt. Snyggt kanske.
Nackdelar: inte så hållbart, man kan inte ha vätska i det. Brinner lätt, inte bra för miljön
Vi ska använda den till att bära äpplen

Papper:
Fördelar: lätta att tillverka, lätt att återvinna
Nackdelar: man gör det av regnskogar, man kan inte ha vätska i det, går sönder lätt.
Vi kan inte använda det

Plast: 
Fördelar: man kan forma plast bra, man kan ha vätska i det, det håller bra.
Nackdelar, dåligt för naturen. Drar mycket olja. 
Använder till matlagning 

Lera
Fördelar: Lätta att forma. Bra för miljön. Man kan mycket saker i det. Man kan återanvända det.
Nackdel: väldigt ömtåligt , det är inte fint
Använder till att  lägga blommor