måndag 19 december 2016

Engelska | Mindset

1: Explain what neurons are and how we make connections between our neurons?


Neurons are smal cells in our brain. The have a smal wire of electricity between each other. When we worke hard we train the neurons to stick together in different way. That make is smarter.


2: Think of an example where you made some new connections in your brain. What were you doing? Explain in detail.


When made my sience homework I learned a loot of new things about maschrooms and I had to write down key words to learn them. But I didn't just write them down I had to read them and try different ways to remember them.


3: What can you do this week to make some new connections? Set one specific goal.


I can work hard on this text. If I work hard on this text and ask a lot of questions I will learn new things and make new connections. I think it's important that I ask questions, like how does this spell or what does this word mean. To make new connections I will not just focus on this text. I will try and do my best and ask a lot of questions in outer classes and at home.

Svenska | Dicktanalys

Dickt:
Trettiotusen meter upp i stratosfären


Jag var på väg mot jorden, i hundranitti knyck
Om man ska krascha ska man, göra det riktigt snyggt
Ville va hög på livet, men gjorde självmål
Letade sextondelar, hitta bara en, två


Jag var ett mörkt moln, du var en ljusblick
Jag stirra in i vägen, men du hade utsikt
Du segla sju hav, jag satt i en ankdamm
Jag var ett löv i kuling, men du var ankrad


Där är en sjöjungfru, här är ett odjur
Där blommar fyrklöver, här växer otur
Du är känsosvall, jag är känslokall
Du förändrar allt!


Fan vad jag har gått lös, varit hopplös
Varit en millimeter från förfall
Sprungit som en halvdöd genom Malmö
Känns som jag gått under överallt
Kanske var det tur, att jag föll så djupt
För det var du som fick min fallskärm att vecklas ut






Fallskärm analys
Texten handlar om någon som hoppar fallskärm. Men jag tror dock att vad den egentligen handlar om är en tjej som han gillar. Han verkar tycka att tjejen är värt allt. Jag tror att han jämfört tjejen med en fallskärm. “För det var du som fick min fallskärm att väckas ut”. Jag tror att detta citatet försöker visa att om killen inte hade träffat denna tjejen så skulle hans liv kännas meningslöst. Texten försöker visa att innan han träffade denna tjejen så var han trött på livet och kände sig stängd. Som en ihopvikta fallskärm. Men när han träffade henne så öppnade sig fallskärmen och han kände sig lycklig igen.


Det finns inte så jättemånga liknelser i texten. “Sprungit som en halvdöd” är en liknelse i texten. Det finns ju inte riktigt någon halvdöd. Även om det finns så springer ju inte alla halvdöda på samma sätt, men man förstår ändå vad som menas med detta citatet. Jag tror att denna liknelsen menar att han springer och springer utan att känna någon mening. Han kanske inte tycker att livet är så meningsfullt längre och därför känner han sig “halvdöd”.
Det finns lite fler anaforer i texten. En av dem är “Jag var ett mörkt moln”. Med detta tror jag att han menar att han inte mår helt bra och att han tycker att han inte är värde så mycke. Efter det så står det “Du var en ljusblick”. Det är också en metafor, detta ska vara motsatsen till det mörka molnet. Denna metafor menar att det är någon som är positiv och han ser den som ett ljus i livet.


Det finns inte riktigt någon alliteration i texten. I vissa stycken så börjat alla rader med Jag eller du. Det är en liten anafor. Det finns en del antiteser. Text ett mörkt moln och en ljusblick antiteser. “Där växer fyrklövrar, här växer otur är också en antites eftersom fyrklövrar anses ge tur. En personifikation är när han säger “jag var ett mörkt moln. Då ger han molnet liv.


Jag tror att budskapet av texten är att när man gillar någon väldigt mycket så kan det kännas som att den är allt ljus, att den är allting bra. Men att man själv kan kännas som mörkret. jag tror att budskapet är att man ska försöka väckla ut sig och titta på allting bra som man har och är.

Matte | uppgifter

Uppgift: 

Besvara följande uppgifter i ett google dokument och lämna in i slutet av lektionen. Tänk på att utveckla dina förklaringar och resonemang.


1. Ge exempel på en uppgift som kan räknas ut så här: 5 - (-7) och ange svaret.


2. Du handlar en bulle för 15 kr och en dricka för 20 kr och betalar med en 50 kr-sedel. Då kan man räkna ut det så här för att få reda på hur mycket man får tillbaka:


50 - 15 - 20 = 15 kr eller 50 - (15 +  20) = 15 kr


Hur har man tänkt i de olika beräkningssätten?


3. Vad menas med grundpotensform? Använd gärna exempel i din förklaring.


4. Varför använder man prefix?



Fördjupning:



5. Hur kan du räkna ut 3 upphöjt 11 om du vet att 3 upphöjt till 10 är lika med  59 049?


6. Om du vet att 1664/(-32)=(-52). Hur mycket blir i så fall (-52) x (-32)? Förklara hur du kommer fram till ditt svar!


Svar:
Svaret blir 12. Upg: Temperaturen en dag är 5 grader. Nästa dag sjunker temperaturen till -7 grader. Hur stor är temperatrsskillnad är det?             Uträkning: 5 - (-7)= 12
I den första metoden så tänker man att man utgår från 50kr och sedan subtraherar de båda kostnaderna för sig. I den andra metoden så adderar man först ihop den totala kostnaden och sedan räknar man ut skillnaden mellan kostnaden och beloppet man har. Jag föredrar den första metoden.
Med grundpotesform menas att man delar upp nollorna från talet. Som t.ex 32000 blir 3,2*10^4. 
Prefix betyder att man gör om skalan. Tex 11000g blir 11kg. Man använder prefix när man vill göra det lättare att säga och skriva. Tex istället för att säga. Istället för att säga, detta väger 13600g så kan man säga detta väger 136 hg eller detta väger 13,6 kg.
Då räknar man bara 59046*3= 177138 typ tror jag.


tisdag 18 oktober 2016

No | Hur snabbt löser sig sockerbiten

Sockerbit
Syfte
Vi utförde denna laborationen för att vi skulle träna på att planera, laboretera och dokumentera.


Material
Två glasbägare
Vatten
Vattenkokare
Tidtagarur
Glaspinne
5 Sockerbitar
Hypotes

Jag tror att den krossade sockerbiten kommer att gå snabbast. Jag tror att det andra snabbaste sättet skulle ha varit om man krossade den, hade varmt vatten och man rörde runt. Jag tror det kommer att gå snabbast när den är krossad för att då har man redan hjälpt sockerbiten på vägen. Om den är i en klump så skulle den behöva lösas upp utifrån och sen mer inåt. Men om man krossar den så kan den lösasupp överallt samtidigt. Man har hjälpt sockerbiten i sin proces. Det hade gått snabbast om man kombinerar värme rörelse och att den var krossad eftersom det är de stegen som hjälper mest. Om man har varmt vatten så trycker vattenmolekylerna mer och snabbare mot sockret, det är som att lägga en sockerbit i varmt te. Om man rör så går det snabbast eftersom sockerbiten bryts i delar i rörelsen och jag har remsan förklarat varför jag tror att det går snabbare om man redan har krossat sockerbiten.





Utförande

Ta två stycken bägare och fyll dem med 150ml vatten
Värm vattnet till 100 graderC i den ena bägaren så att den börjar koka.
Ta tiden i en sockerbit i varje bägare anteckna tiden det tar för dem att lösas upp.
Häll ut vattnet ur bägarna
Krossa en sockerbit och alla smulor i en av bägarna. Fyll den med 150ml kalt vatten. Ta tiden och anteckna
Lägg i en sockerbit och 150ml kalt vatten i den andra. Rör runt med en glas stav eller något liknande och ta tiden anteckna tiden.
Häll ut vattnet ur en av bägarna.
Fyll den med lite mer kalt vatten än du har haft i de tidigare bägarna extempelvis 200 mil
Ta tiden och anteckna


Resultat
Varmt vatten: det tog mer än 5 minuter
Kallt vatten: det tog mer än 5 minuter
Röra runt: 2:30 min
200ml vatten: över 5
Krossa sockret: runt 5

Slutsats
Min hypotes var fel. I min hypotes så trodde jag att sockerbiten skulle lösa sig snabbast om den var krossad innan. Men i mitt resultat ser jag att det gick snabbast när man rörde runt. I min hypostes så trodd jag att vattnet delade upp sockerbitar i större delar först och sedan löste upp sockerbiten helt (om den inte var krossad). Jag trodde att man hade hjälpt vattnet en bit på vägen och att vattnet kunde lösa upp sockret på en större yta om det var utspritt. Men nu när jag tänker efter så kommer jag på att trycket inte blir mycket större. Men om vattenmolekylerna däremot får en ökad fart så löses sockerbiten snabbare. 

Det gick snabbast när man rör runt i vattnet för man hjälper till att dela sockerbiten. När vattenmolekylerna börjar snurra runt snabbare eftersom man rör med glasstaven så krockar de med sockermolekylerna så delas sockermolekylerna från varandra.

Ju mer vattenmolekyler som krockar med sockermolekylerna desto snabbare går det. Men det är inte bara hur mycket vattenmolekyler utan också hur snabt dem färdas. Ju snabbare du rör desto snabbare kommer sockermolekylerna krocka och desto snabbare kommer sockerbiten att lösasupp.

Tänk dig att du åker bil och krockar. Om du åker väldigt snabbt och krockar så gör det en större skada än om du åker långsamt och krockar. Men det är inte bara vattnet som rör sig. Sockerbiten rör sig också. Om sockerbiten skulle röra sig i motsats riktning än vattnet så skulle varje krock bli likadana som om sockerbiten var stilla och vattnet rörde sig dubbelt så snabbt. Men i detta fallet så rörde sig sockerbiten konstan på samma håll och man inte byter håll när man rör. Vattnet får en ström åt samma håll som socker biten rör sig. Därför går det lite långsammare om man låter sockerbiten snurra istället för att ha den stilla.

Resultatet är ganska rimligt men det kokande vattnet han antagligen svalna enkel innan jag lade i sockerbiten. Det borde ha gått lite snabbare. Om man lägger en sockerbit i varmt te så löses den snabt upp. Om man dessutom rör runt med en tesked går det ännu snabbare.


Felkällor
Det kalla vattnet kan vara i lite olika temperaturer
När man rör så kan man råka stöta till sockerbiten med kraft så den krossas.
Det kan råka bli lite olika mycket vatten i varje bägare.

torsdag 22 september 2016

No | Separation

Sedimentation- fasta partiklar sjunker till bottnen
Dekantera - häll av vätskan från det som sjunkit
__________________________________________
Extraktion - blandar en vätska med ett ämne där den delvis ska lösas ut i vätskan
Filtrering - tar bort de fasta partiklarna
__________________________________________
Indunstning - delar upp en lösning, så att vätskan får avdunsta och det fasta ämnet finns kvar
__________________________________________
Aktiv kol - binder ämnen (farliga) till sig. Sedan förenas lösningen så vi får rent vatten kvar. 
__________________________________________
Destillation - Man kokar en blandning där ämnena har olika kokpunkten. Den med längst kokpunkt blir i gasform först. Glasen kyld av och blir till vätska igen ... 



torsdag 8 september 2016

NO | Hur suger mossa vatten

Hur suger mossor vatten?

Hypotes:

Jag tror att bladen kan ta in fukt för att mossa växer bara på fuktiga ställen. Om de bara växer där det är fuktigt och det dessutom inte är skugga så att vatten molekylerna rör sig alt för snabt så kan mossan ta in det. Precis som ett löv tar in luft. Rötterna gör så att den kan sitta fast. 

Slutsats:

Hos mossor suger bladen upp vatten mossorna har inga rötter utan de har fändanordningar som inte tar upp några ämnen.
Detta gör att mossor är väldigt känsliga för luftföroreningar som följer med vatten i luften. Mossor kräver regn eller fuktig luft för att kunna ta upp vatten.


Jag hade rätt när det gällde hur mossorna tar upp vatten. Men jag trode att mossorna hade rötter som håller fast dem fast de har de inte.

No | Var får höstlöven sina färger från

Var får höstlöven sina färger ifrån?
Utförande:
Gå ut och plocka blad från ett träd eller en buske
Klipp lövet/löven i småbitar
Lägg löven i en mortel och häll i aceton
Mortla löven i acetonet
Efter att acetonet har blivit mörkgrönt ska du hälla över acetonet i en bägare
Lägg i en pappersrämsa som du kan vika runt kanten, den måste hålla sig uppe.

Slutsats:
Vi använde metoden kromatografi vilket är ett sätt att dela upp ämnen. Detta innebär att ämnen med små molekyler klättrar högst upp i pappret. De stora molekylerna hamnar längst ner. Träden suger in det gröna klorofyllet och då syns det gula och röda klorofyllet. Detta gör träden för att spara energi under vintern.